Heinkel HD 35 
SK5

 Ovan SK 5 i den ursprungliga märkningen i arméflyget. Kroppen fernissad med dukade bär och styrplan. SK5 eller Heinkel HD35 (HD= Heinkel Doppeldecker) inköptes från början till arméns flygverksamhet 1925. Avsikten var att HD35 skulle licenstillverkas i Sverige. Så vart ej fallet. Flygplanet var till sin konstruktion relativt robust med tämligen goda flygegenskaper. Dock var planet tungt i förhållande till motorstyrkan vilket gjorde det olämpligt till skolflygplan. Efter flygvapnets tillblivelse överfördes HD35:an till F5 Ljungbyhed men kom ej att användas som skolflygplan.  I och med 1927:års märkningsbestämmelser fick planet koden 020 samt typbeteckningen SK5. Planet blev något av skolchefen S A Florys personliga plan och flögs fram till våren 1929 då det avfördes ur FV:s organisation p.g.a. förslitning. Detta efter en gångtid av 199 timmar och 5 min. SK5:an förvärvades av en Löjtnant Wenzer år 1930 för "privat bruk". Strax därefter köptes det av Löjtnant C E Sparre som betalade 50:- för planet. Han lät civilregistrera till SE-SAM den 5/5 1931. SE-SAM blev välkänt som som rundflygningsmaskin i hela vårt avlånga land och bytte ägare ett flertal gånger fram till krigsutbrottet 1939. Det avregistrerades 15/10 1940 och gömdes i en lada i Jönköpingstrakten. Här blev det till1962 då Lennart Swedberg mera känd som illusionisten SWEDINO förvärvade planet till sitt flygmuseum i Ugglarp. Sedermera lyckades man få loss det då illa medfarna flygplanet för flygvapenmuseets räkning. Nu renoveras det i Arlandagruppens regi på Tullinge flygfält. Där har jag haft förmånen att dokumentera den gamla damen och till viss del följa renoveringen.

Modellen är i skala 1:6,5 och får en spännvidd på 1680 mm Motor OS 70FS   Jag har färgsatt modellen i i det ursprungliga färgschemat, d.v.s. fernissad kropp, dukade vingar (fabric) och stjärtplan som är dopade. Motorplåtar i aluminium.           

 Vikten fullt färdig blev 3 920 g
 

2000-08-22: Luftdopet:En vindstilla dag och lagom varmt. Kunde inte vara bättre förutsättningar för det först testet. Packar in modell och tillbehör och kör de två milen till vårt fält vid Lindholmen. Motorn puttrar stilla och fint och svarar bra på gaspådrag,alla roder går åt rätt håll. Så ökar jag gaspådraget och efter ett par meters rullning lättar stjärten, ytterliggare gaspådrag och modellen stiger brant, alltför brant så jag får dra av gasen och plana ut på ca 10 meters höjd. Får trimma en hel del dyk. Höger och vänstersväng går bra men jag måste sätta lite sidoroder för att få rena svängar. Helt OK. Motorn måste dock vinklas ned mer än de 2 grader jag redan gjort. Gör ytterligare en sväng och kan konstatera tendens till rulla över på rygg vid landningarna.                       Hem och vinkla ned motorn en bit samt att förlänga den bakre delen av stället och efter detta beter sig SK5:an som den ska. Lugnt och fint med bra roderrespons. Dock inget att flyga ARESTI med men det är ju ej heller meningen.